Skoda Felicia

Jag sitter och äter lunch. Telefonen ringer. Det är pappa som ringer och vi pratar en stund. Helt plötsligt plingar det på dörren, och det plingar och plingar flera gånger innan jag hinner öppna. Och vem står där utanför om inte pappa och Annika med jätteflin i ansiktet. "Vi har kört upp i två bilar". Helt plötsligt har jag "fått" en bil! Och inte är det nån som har sagt nåt utan alla har mörkat och lurat mig :P Tydligen har pappa köpt bilen för ca två veckor sedan och sen dess har ju jag pratat med honom om vilken bil jag ska köpa. Och inte har han sagt ett ljud! Kan tänka mig vad pappa har haft roligt åt detta varje gång jag pratat bil med honom. Din lilla skit :P
Så nu har jag äntligen en bil! En skoda felicia för att vara mer specifik. Jag drog med sandra och martina ut på en provtur och jag var överlycklig över att köra runt. Har faktiskt saknat att köra bil. Varje gång jag kommer hem till västkusten försöker jag köra så mycket jag kan. Dels för att det är bra att man inte ska glömma men också för att det är kul.
Jag ska nog vara lat imorgon och ta bilen till praktiken. Men det ska jag ju inte göra varje dag, men imorgon i alla fall. Jag ska ge plasma imorgon också så då kan jag ta bilen dit också... Det är en väldig frihet att kunna åka när man vill och inte bry sig om tågtider eller busstider.
Denna dag blev inte alls som jag hade tänkt mig. Jag fick diskat i alla fall men inte så mycket mer fick jag gjort. Men det gör inte så mycket. Inte idag :)