Det här med att gå till tandläkaren, det är väl en väldigt onaturlig procedur ändå. Det är ju jättebra att man tar hand om tänderna och allt det, men när man ligger där i stolen med öppen käft och nån som rotar runt i munnen på en känns det lite konstigt. Tandläkaren försöker prata med en, ha en "konversation" med den som ligger med öppen mun och inte kan svara på nåt. Det är mer en monolog kan man väl säga. Om då inte tandläkaren pratar med sköterskan och man då ligger där som ett fån och försöker inte lyssna på dem, för det känns lite som att man tjuvlyssnar. "Bry er inte om mig, jag ligger bara här och gapar lite".
Sen kommer den där sug-mojängen som ska suga upp ens spott så man inte börjar dregla. Trevligt, trevligt. Den suger tag och till slut är man så torr i mun att det liknar Saharaa-öken. Och så ska man hålla koll på vart man har tungan. "Håll tungan rätt i mun" har aldrig haft en mer bildlig betydelse för mig. I alla fall så är det så när jag ligger där i stolen, med lampan rätt i facet och öppen mun, så börjar min tunga vilja följa med vad tandläkaren gör. Som att den vill dubbelkolla att hon inte gör nåt som hon inte ska. Men det kan ju vara jobbigt för tandläkaren så det måste jag tänka på. Och så sist men inte minst, efter allt är klart, tandstenen är borta, tänderna är polerade, nu blir det....tandtråd. Och vips så har jag tandtråd i munnen och bröst i ansiktet. Se där ja... Och rakt upp i näsan kan jag se på na' också för munskyddet har åkt av. Jaja, inget snor var det i alla fall. Jag vill nog inte veta vad de ser i min mun när jag ligger där för allmän beskådning.
Men, jag gillar ändå att gå till tandläkaren. Har aldrig haft några hål och hade inte det nu heller. Så jag är nöjd :) Nu kan jag äta julgodis med gott samvete. (Glöm bara inte att ta tandtråd, borsta tänderna och skölj med flour!)
"Over and out"