Det känns som om det händer en del nu.
Bilen har gått sönder. Försökte putta igång den igår. Det gick inte. Försökte bogsera igång den. Det gick inte (bogseringslinan gick dessutom av). En vänlig förbipasserande hjälpte oss med startkablar. Det gick inte. En annan vänlig förbipasserande hjälpte oss att bogsera tillbaka bilen. Nu står den i ett garage med en värmefläkt i motorutrymmet och ett urladdat batteri. Förhoppningsvis är det bara kylan som har ställt till det och när den fått tina upp sig ett tag (och laddat batteriet) så startar den som en smäck!! :)
Är väldigt tacksam för den hjälp jag fick både från vänner, men också de snälla förbipasserande som verkligen tog sig tid att hjälpa en främling. Världen är allt för go ibland :) Nästa gång jag ser nån som står vid sidan av vägen ska jag stanna. Jag vet dock inte om jag är till så mycket hjälp men ändå...
Igår lämnade vi in uppsatsen och får inte besked förrän på fredag om man kommer upp på opponering eller inte. Idag hade vi en hejdå-dag i skolan, det var lite sorgligt och en blandning av en massa känslor. Tröttheten börjar göra sig kännbar, och det känns väldigt vemodigt att allt snart är över. 3½ år har gått väldigt väldigt fort.
Orkar inte skriva mer. Ska bara ligga i soffan och slö-titta på tv, som jag inte har kunnat göra på flera veckor. Äntligen!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar