Glad

Imorse glömmer jag mobilen hemma. Jag ska inte vara hemma på hela dagen, efter plugg blir det direkt till bion. Det är konstigt hur naken man känner sig utan mobilen bara en dag. Men jag tänkte att jag ska fan i mig klara mig utan, en dag är ju inte nåt. För bara några år sedan, känns det som, var mobilen inte alls lika viktig. Man behövde inte bli nådd överallt. Men det måste man idag. I alla fall, jag hade ingen mobil och jag tänkte "härda" tills kvällen när jag kunde kolla den. Men som det visade sig blev det en snabb sväng hem innan bion för att slänga av mig ryggsäcken som väger ca 20 kilo, fylld med böcker. Jag tar mobilen med mig, för jag måste ju kolla om någon sökt mig. Och det var det. Kändes lite taskigt att inte svara på nåt sms förrän typ åtta timmar senare, men det fick gå. På väg ner till bion ringer mobilen. Det är min chef från i somras som undrar om jag tänkt mer på det där jobbet och om jag fortfarande är intresserad. SJÄLVKLART!! "Ja, men då säger vi så. Då skickar jag anställningsavtalet för dig att skriva på. Det är från 1 feb till 31 juli". JAAAAAAAAA!!!! :) Glad, jag?! JAAA!! Jag har fått ett jobb.... Så det var meant to be att jag skulle hämta mobilen :) Det hade faktiskt slått mig under dagen att "Tänk om de ringer om jobbet just den dagen jag inte har mobilen med mig, det skulle ju vara lite surt. Men förhoppningsvis ringer de igen". Kändes väldigt konstigt att plötsligt veta vad man ska göra ett halvår framöver. Men väldigt bra!!! :)

Ska jag skriva på FB tycker ni? Nej, så dryg är inte jag :P